Ja, vad e de för filur man e ihop med då?
(Undrar jag själv också ibland... ;))

Man kan väl inte riktigt säga att jag följt strömmen nån gång i mitt liv, 

inte följt modet, ingenting, jag har allt som oftast gått min egen väg, varit mig själv hela livet, 

trots det man fått genomlida.

Men att det även skulle gälla "valet" av partner, trodde jag väl ändå inte! 

Jag och Jamie, fann varandra på nätet, i typ Juli -Augusti nån gång förra året (minns ej exakt)

Jag fick veta rätt tidigt vad hon genomgick, men tog det helt lugnt, trodde väl inte att man skulle bli så involverad i det som det blev. 
Nästan varje dag skrev vi med varann, jag läste även hennes blogg, rätt ofta. 

Ibland kändes det som att det enda ord som nömndes, var sjukhus. 

Stup i kvarten, "sjukhus" , "Psykiatri" "psykolog" ,

Visst, jag förstod redan då att det var en hel del som måste göras, ingen fara med det, 

men jag tog nog inte in det så mycket då, utom att jag alltid funnits för henne, sen första gångerna vi skrivit. 

21 Juli 2012, 

en dag jag nog aldrig kommer glömma.

Hade jobbat på Dansbandsveckan i Malung, och skulle efter det till Jamie, för första gången. 

Lugnet infann sig, direkt, 

man kan ju tycka att det skulle vara nervigt och så , första gången man träffar en ny människa, 

men icke, kändes som att vi träffats x antal gånger innan, 

knappt nå nerver alls, bara lugn,

(vilket var UNDERBART efter en vecka med full fart!!)

4 dagar varade den vistelsen, mycket +, men det största minuset, var att jag inte hade så bra mediciner med mig, så inhalatorn, som jag i vanliga fall inte brukar behöva använda, användes väldigt flitigt.

Så prio 1 om man skulle hit fler gånger - köpa andra mediciner! 

Åkte tillbaka till där jag bodde, var lite möten och så som stod på scehmat, 

sen upp och jobbade ett tag i Hälsingland.

Under den tiden, hade jag tid på mig att tänka , 

då gården jag jobbade på låg typ helt öde, med öppet landskap som närmaste granne, så var det perfekt plats att rensa tankar, allt var så tyst och lugnt. 

Jag kom fram till, att jag inte hade några direkta måsten framöver, 

*jag hade slutat skolan, 

*jag var allmänt less på typ allt, efter att (återigen!) varit nära på att gå in i väggen, 

*jag kunde ej återvända till hemstaden

Så tankarna, föll återigen på Borlänge, 

Om man skulle åka tillbaka dit för några dagar, bara hälsa på?

Det blev bestämt så, 

dagen efter att jag slutat jobba, satt jag på bussen mot Dalarna igen, och lugnet föll över mig, jag fatta inte ens själv hur det kunde komma sig, alls!

Var där i typ en vecka, hade det allmänt härligt, (tack och lov med "rätt" medicin denna gång!)

Efter den tiden , var det dags att åka och jobba, denna gång en lite kortare period. 

Men samma dag som jag skulle åka, 

så chattade jag lite med J, som då var på jobbet, och en (för mig) oväntad fråga kom från henne, 

Hon frågade, om jag ville bli ihop med henne(?!)
Jag hade då inte räknat med den frågan, 

men med tanke på hur mkt jag tyckte, brydde, och trivdes med henne då, kunde ja ju bara inte neka! 

Och jag har absolut inte ångrat mig sen dess! 
Finns inte en chans i världen att jag ångrar mitt val!

Men, det som skiljer henne från det "normala" , det hon genomgår, och har genomgått sen -09

är att hon är s.k transsexuell. 

Hon är född som kille, men genomgår en process som gör att hon blir biologisk tjej.  

Finns inte direkt många bland sveriges typ 9-10 milj människor som gör det, 

enligt Socialstyrelsens Rättsliga Råd, (som godkänner könsbytets operationsdel) så är det runt 50-60 fall/år. 

Jag bryr mig ärligt talat inte om J är en kille eller tjej, 

det är ju så, könen spelar ingen roll, det är människan i sig man faller för. 

Huvudsaken jag ser, är att Jamie trivs med sig själv, vilket har börjat märkas mer och mer ju längre tiden går. 

Allra helst efter gårdagens visit i Uppsala, märker man att hon börjar pusta ut mer och mer, 

då vi besökte den psykolog som hon träffade i början av utredningen, för en avrundning, ett avslut, innan alla papper och så från den ack så långa utredningen skickas till det Rättsliga Rådet, för godkännande.

Godkänner de, placeras hon i kö för att göra den slutliga operationen! :)

Igår när vi kom hem, 

var det en dokumentär på 3:an, om just transsexuella. 

Det kändes, lite konstigt, att se andra i samma sits, som min kära, 

men det var nog inget nytt för mig som de förmedlade, 

jag har ju redan hört det mesta typ 1000 ggr om! 

För er som missade det, men vill se programmet, 

kan ni se det på tv3 play

Här: 

http://www.tv3play.se/play/289086/?autostart=true

Eller så kanske ni vill läsa om Jamies resa genom utredningen, hennes tankar och känslor runt allt, 

Surfa in på 

becomingthenewme.blogg.se 

Där kan ni ställa frågor (inga frågor är för dumma! ) o kommentera! :) 

Själv ska jag nog försöka få i mig frukost, 

på eftermiddagen bär det av till grannstaden, och "Diatermi" för J

(nålepilering, för att ta bort oönskad hårväxt)

Ha det så bra i vinterkylan! ;)

kram
A

Natten har varit typ upp och nervänd, då man svettats och frusit om vart annat, + illamående på det = Great! (host!)

Men lyckades iaf få några timmars sömn, vakna till när <3 åkte, somna om och vaknade typ en timme senare av att mobilen ljöd, (TACK!! -_-)

Jamie som ringde, 

Under natten hade någon varit framme o slangat BENSIN ur vår bil ?!

Så vi tar oss nu typ ingen vart framöver, vet inte om hon körde ut de sista dropparna till jobbet eller hur hon nu tog sig dit...

Vi som skulle varit iväg på 70 års kalas ikväll....

A ja, sånt som händer tydligen,

men det är nu anmält, och vi ska höra med Tunabyggen om anförskaffa garage, annars vette fan vad vi ska göra, det är ju inte direkt första gången något händer bilen när den står parkerad här utanför. ><

Man kunde ju haft bättre start på dagen, 

men nu blir det film för min del, somna om kan man ju inte göra iaf.....

Kram 

A

Ja, som att inte städningen vore nog igår, satt ja framåt em-kvällen o la lite pärlplattor :)

Tålamodskrävande, det är det allt, men jat tkr om det :)

Så resultatet kommer här:

Nej då, jag längtar inte till jul nej! *host* (A)

Vår dag   

Somna sent, tyvärr, men men, vakna vid 9-10 nånting iaf, med en kurrande katt bredvid sig! :) <3

(Ja, hon KAN tydligen vara kelsjuk, ibland!)

Frukost o bara koppla av med en film, (där man sedan såklart blev kvar..)
Men men, man behöver ju inte hålla igång jämt! ;)

Så film har min dag bestått av, och snart slutar hjärtat o, 
Då blir det lite shopping, sen fredagsmys! <3

Och imorn väntas besök av flummiga fröken Wahlström :)
Fönstershopping på Kupolen står iaf på schemat, om ja känner henne rätt ;)

Annars vet ja väl inte vad som sker, det märks! 

A

Vaknade runt halv 10 eller nå, efter att ha somnat vid halv 1, inte så dumt ändå :P

Frukost o kolla på film, nacken e mkt bättre idag än igår, och rastlösheten började visst ta överhanden, 

så ja, vad gjorde man då?
Jo, började STÄDA(?!)

Satte igång musik o satte igång, 

Så nu, nån timme senare har man:

*Rensat bort skräp på uteplatsen.

*Dammsugit.

*Fixat disken.

*Rengjort spisen.

*Städat undan på köks, rums och nattduksbordet samt köksbänken.

det e rätt skönt när det väl e klart! :)

Men nu får det räcka för idag! 
Sätter mig o pysslar lite istället! :)

Tänkte passa på att länka lite, 

till min fars målerisida på facebook! :)

Alla tavlor på sidan, är gjorda i kaffe! 

Så gå in på sidan, 

gilla/kommentera/dela, 

eller varför inte beställa en tavla? :)

Kanske ge bort som julklapp?

Jag rekommenderar den vermt iaf! 
Då jag bland annat själv gett bort som present, vilket var väldigt uppskattat :)

https://www.facebook.com/pages/Coffeepainting/370489806366977

Kram! 

A

Redan?
Tyckte det va helg nyss, o nu redan onsdag?
Kors, vad veckorna går fort! 

Dagen kunde väl börjat bättre. 

Somna runt midnattt, vaknade till när Jamie drog till jobbet, lyckades visst somna om för vaknade vid halv 10. 

10 timmars sömn tackar man för!

Det som va lite värre var väl det att huvudet höll på att sprängas, o att nacken kändes som att den skulle ge med sig helt.

Bra att man vet var man har några saker i lägenheten åtminstone, då värktabletter och vetekudden snabbt åkte fram! 

Sen var det väl lika bra att försöka äta nåt, när man ändå var igång, för att sen bädda ner sig isängen igen, där jag nu ej har några planer på att lämna på ett bra tag!

Och som att det inte vore nog med exploderande huvud,  så var då katten gratis!
Hon var lugn hela dagen igår när J jobbade, hade hoppats på att hon vore likadan idag,
jo, tjena va?
Hon hade visst Nascar race x10 nu på morgonen,
från att härja o ha sig i soffan, sen nån sekund var hon i köket o rev ner saker från bordet o ja vet inte allt den katten lyckas med!
Hade kunnat betala nån som tog över henne, garanterat!
Men batteriet verkar laddat ur (peppar peppar!) , för nu e det knäpptyst i lägenheten, ingen katt iaf, bara musiken från datorn.

(Men hon e ju rätt söt, IBLAND!!)

Jag som hade tänkt att typ ut o gå eller nåt idag, men nepp, det får bli nån annan dag! 

J bad mig städa undan på altan

Men det får vi se hur det blir med det, 

fortsätter det som nu så tar ja det imorn eller så, vill gärna kunna röra om man ska packa ner i säckar.

Men men, nu blir det nog nån film , hoppas på att värken går över nån gång! 

Kram

A

Nystart med bloggandet! 

Så, vad sker i mitt liv?

Jadu, allt o inget känns det som , 

dagarna går ju så snabbt så man hinner inte eens tänka på vad som händer ibland. 

Men ja, 

Jag är ej längre Söderhamnsbo, flyttade för precis 3 månader sen till kärleken i Borlänge :)
Jag trivs som fisken i vattnet, allra helst med hjärtat mitt, mer om henne kommer i nåt senare inlägg. 

Mer då?

Jadu,

arbetslös sen studenten i våras, men jag lider inte direkt, varit rätt skönt att inte behöva göra så mycket faktiskt, eller ja, vi är väl mest ute o flänger ändå, men inte ha några tvång, utan ta allt i sin egen takt, 

då jag mer eller mindre gick in i väggen i våras/somras, 

blev för mycket, för mycket stress o mycket som hände på samma gång, 

så jag la ner, helt. 

Sen dess har jag jobbat med att försöka ta mig uppåt, det har väl gått rätt skapligt i alla fall. 

Har levt för hästarna hela mitt liv, gick hästinriktning på gymnasiet, 

men sen vet ja inte vad som hände?

Sen kolapsen har jag knappt ens haft nån LUST(?!) att vara i stallet, trots att jag haft en häst knappt en halvmil hemifrån som jag fått pyssla med hur mycket jag velat, men ne, har knappt känt nån dragning alls, 

har inte känt igen mig själv alls! 

Jämför man med förra sommaren t.ex, så kändes det som att jag mer eller mindre bodde i stall, 

(Kan väl bero på att man var på praktiker över halva landet, men ändå)

Men nu, 

när man kommit hit till Borlänge, 

trodde jag att det skulle vara helt tomt på chanser att vara vid dessa fantastiska djur, 

men ack vad fel man kunde ha!

Skulle och hälsa på Jamies farbror i början av min vistelse här, 

han bor knappt en timme från oss, 

och vad ser man på gården?
Jo, ett stall! 

I hagen några meter därifrån, gick 3 hästar, vilka tillhörde stallet! :)

Sen dess har vi varit där några gånger, och min lust för hästar har börjat ökat igen! :)

Att man får ta det lugnt, ingen stress med nåt i det stallet, 

bara ta allt i sin egen takt, 

inga stora krav, inga tvång, ingenting, 

utan bara vara, bara umgås med dessa djur igen :)

Love it! <3

Mer då? 

Tja, jag kanske fått helgjobb framöver! :)

På en restaurang/bar i Falun. 

En kompis till Jamie var här i förra veckan, första gången jag träffade henne, men hon fråga lite hur det är, hur det går med jobb o så, 

För J löste det sig ju nu, tack vare Borlänge Kommun har iaf hon nu 3månaders jobb framför sig. 

Men jag själv, har ej hittat något ännu, 

men då jag har både intresse och vana av restaurang/café o liknande, så kanske det skulle finnas möjlighet att jag skulle få börja jobba lite på samma plats som hon, (hon själv var personalansvarig där så ... ;))
Så ja, jag nekar inte direkt! :)

Mer kommer ja inte riktigt på just nu, men det kommer väl eftersom, 

eller , kommentera vet ja! :)

Kram!
A