1½ år  var det ja..

16/2 var det vår dag.

Minns fortfarande vår första dag, när frågan kom, minns chocken som vällde över en, det var väl bland det sista man räknat med när man väntade på att åka hem till Söderhamn?

Men jag ångrar inte en sekund jag spenderat med denna människa.
Vi har gått genom helvetet och tillbaka ett antal gånger känns det som, (2 pers på 37 kvm , bland annat :P )
Men inte haft ett riktigt bråk en enda gång, vilket i alla fall jag tycker är rätt otroligt ;)

Känns så himla underbart, att ha en så fin människa vid sin sida, en person som alltid finns där, precis som jag alltid försöker finnas till för henne, det är helt obeskrivligt <3

Finns ingen som gör mig så otroligt lycklig som denna människa, men hon är minst lika bra på att driva en till vanvett ibland också ;)

Så många skratt som delats, så många underbara stunder gör att man glömmer bort de negativa som varit, man glömmer bort historian och bara vill blicka framåt, mot den ljusa framtid som väntar! <3

Älskar dig mitt finaste, underbaraste hjärta
Forever and Always     

Känns som var än man ser, så är folk omkring en gravida, eller har nyligen fått tillökning (detta år) 

O nu när jag arbetar på dagis, så är det väl inte lugnare där direkt?!

o man själv? 
Tja, ingen graviditet än, på nåt år eller så...

Men tankarna finns, helt klart..!
Dock så finns det lite regler och så, innan man kan genomföra allt, vilket blir om 1-2år eller nå sånt..

Men med alla omkring en, så förstärks nästan tankarna, (och våren hjälper väl inte direkt? ;))

Så ja....

*Namn har vi redan börjat fundera på (och är nästan förvånannsvärt överens om..)

*Kläder, har (iaf jag) kollat runt lite på :)

Att vara bland 1-3 åringar, typ 36 tim/v, det är fasen inte bra just nu! :P
Man blir inte mindre sugen på barn direkt ;)

Men vi får se, nån gång blir det nog av!! :)

Ja, vi är som en, familj. 

Jag , Jamie också Astrid då (även om man ibland kan betala nån för att ta över henne, men hon har sin plats hon också (:)

Det är ett ord jag inte har så riktigt positiva minnen av, då min egen kan ha varit bättre under uppväxten, men har pappa, som jag är så förbannat glad att jag har! <3

Men om man ser framåt? 

bara det ordet, framåt /framtid, är det inte vanligt att jag ens yttrar eller följer, men jag har kommit till ro, jag är glad som det är, och vågar se framåt, mot en ljus framtid! 

Vad kommer ske? Var kommer vi bo? Hur kommer vi leva? 
Är frågor som finns, men tar man bara en sak i taget så brukar allt lösa sig. 

Blir det en till familjemedlem nån gång må tro?

Ja, det är inte omöjligt alls att det blir nåt barn :)
Har alltid tyckt om barn, det är inget som kan nekas direkt, 

Och att någon gång ha ett eget, det skulle nog vara nåt de , inget jag skulle neka alls, 

som det känns just nu iaf, 

visst, tankar o så går upp och ner, men som det känts den senaste tiden, så skulle jag nog vilja ha iaf :)

Sen att man hade Emma på besök i helgen, som jag vet att är VÄLDIGT(!) barnkär, gjorde väl inte saken värre direkt, 

(då har man om inte annat barnvakt fixad redan nu ;)) 

Så satt man en kväll o klura på namn (Kan väl säga mina och <3's kunde väl varit mer olika...)

Kolla runt på lite barnbilder på fb med Emma (man skulle fan ha spelat in hennes ljud!!! x), barntokig? hon? ej nej, inte då ;) )

Sitter ibland o bara ändå, kollar runt på barn/babykläder, utan anledning, bara kollar utbudet när man e typ rastlös eller så, 

det finns ju en del, kan icke nekas! 

Men så kommer man till de olika förhållandena, 

Innan jag ens tänker tanken alls, på graviditet ska:

*Ekonomin vara balanserad

*Boendet inneha plats för fler (inte som nu, 2 pers på typ 30kvm)

E väl de jag kommer på nu, 

så än är det några år kvar, 

men nån dag så kanske ! ;)

Dock så är det väl en liten sak till som spelar in, 

Det är sättet att gå till väga, 

Det finns, som jah vet nu, 2 sätt.

Antingen

Adoption,

eller

Insemination, 

Finns väl + & - sidor med de båda, som med typ allt annat, 

Inseminationen, sker i så fall (vad jag vet nu) 

I Köpenhamn, har kollat lite där, och ja, ekonomin var det ja... *host*

Såg dock inga vidare krav, utom att vara fertil, men det e ju lugnt (vad jag vet) 

Men adoption,

*Minst 25 år
och 
*om man ska adoptera med partner, ska man antingen vara gift eller ingått partnerskap.

För min egen del , som det känns just nu iaf, så tar man nog en tripp till Danmark, 

men vem vet? mycket hinner ju ändras än, både tankar och platser, 

minst 22-23 vid graviditet, det vet ja iaf att jag vill vara, 

så inte än på ett tag, då jag fyller 20 nästa år, 

Men det märks hur saker och ting blir! :)

Bjuder på en bild på söta kusinbarnet! ^^ <3

Kram

A