Ja, vad e de för filur man e ihop med då?
(Undrar jag själv också ibland... ;))

Man kan väl inte riktigt säga att jag följt strömmen nån gång i mitt liv, 

inte följt modet, ingenting, jag har allt som oftast gått min egen väg, varit mig själv hela livet, 

trots det man fått genomlida.

Men att det även skulle gälla "valet" av partner, trodde jag väl ändå inte! 

Jag och Jamie, fann varandra på nätet, i typ Juli -Augusti nån gång förra året (minns ej exakt)

Jag fick veta rätt tidigt vad hon genomgick, men tog det helt lugnt, trodde väl inte att man skulle bli så involverad i det som det blev. 
Nästan varje dag skrev vi med varann, jag läste även hennes blogg, rätt ofta. 

Ibland kändes det som att det enda ord som nömndes, var sjukhus. 

Stup i kvarten, "sjukhus" , "Psykiatri" "psykolog" ,

Visst, jag förstod redan då att det var en hel del som måste göras, ingen fara med det, 

men jag tog nog inte in det så mycket då, utom att jag alltid funnits för henne, sen första gångerna vi skrivit. 

21 Juli 2012, 

en dag jag nog aldrig kommer glömma.

Hade jobbat på Dansbandsveckan i Malung, och skulle efter det till Jamie, för första gången. 

Lugnet infann sig, direkt, 

man kan ju tycka att det skulle vara nervigt och så , första gången man träffar en ny människa, 

men icke, kändes som att vi träffats x antal gånger innan, 

knappt nå nerver alls, bara lugn,

(vilket var UNDERBART efter en vecka med full fart!!)

4 dagar varade den vistelsen, mycket +, men det största minuset, var att jag inte hade så bra mediciner med mig, så inhalatorn, som jag i vanliga fall inte brukar behöva använda, användes väldigt flitigt.

Så prio 1 om man skulle hit fler gånger - köpa andra mediciner! 

Åkte tillbaka till där jag bodde, var lite möten och så som stod på scehmat, 

sen upp och jobbade ett tag i Hälsingland.

Under den tiden, hade jag tid på mig att tänka , 

då gården jag jobbade på låg typ helt öde, med öppet landskap som närmaste granne, så var det perfekt plats att rensa tankar, allt var så tyst och lugnt. 

Jag kom fram till, att jag inte hade några direkta måsten framöver, 

*jag hade slutat skolan, 

*jag var allmänt less på typ allt, efter att (återigen!) varit nära på att gå in i väggen, 

*jag kunde ej återvända till hemstaden

Så tankarna, föll återigen på Borlänge, 

Om man skulle åka tillbaka dit för några dagar, bara hälsa på?

Det blev bestämt så, 

dagen efter att jag slutat jobba, satt jag på bussen mot Dalarna igen, och lugnet föll över mig, jag fatta inte ens själv hur det kunde komma sig, alls!

Var där i typ en vecka, hade det allmänt härligt, (tack och lov med "rätt" medicin denna gång!)

Efter den tiden , var det dags att åka och jobba, denna gång en lite kortare period. 

Men samma dag som jag skulle åka, 

så chattade jag lite med J, som då var på jobbet, och en (för mig) oväntad fråga kom från henne, 

Hon frågade, om jag ville bli ihop med henne(?!)
Jag hade då inte räknat med den frågan, 

men med tanke på hur mkt jag tyckte, brydde, och trivdes med henne då, kunde ja ju bara inte neka! 

Och jag har absolut inte ångrat mig sen dess! 
Finns inte en chans i världen att jag ångrar mitt val!

Men, det som skiljer henne från det "normala" , det hon genomgår, och har genomgått sen -09

är att hon är s.k transsexuell. 

Hon är född som kille, men genomgår en process som gör att hon blir biologisk tjej.  

Finns inte direkt många bland sveriges typ 9-10 milj människor som gör det, 

enligt Socialstyrelsens Rättsliga Råd, (som godkänner könsbytets operationsdel) så är det runt 50-60 fall/år. 

Jag bryr mig ärligt talat inte om J är en kille eller tjej, 

det är ju så, könen spelar ingen roll, det är människan i sig man faller för. 

Huvudsaken jag ser, är att Jamie trivs med sig själv, vilket har börjat märkas mer och mer ju längre tiden går. 

Allra helst efter gårdagens visit i Uppsala, märker man att hon börjar pusta ut mer och mer, 

då vi besökte den psykolog som hon träffade i början av utredningen, för en avrundning, ett avslut, innan alla papper och så från den ack så långa utredningen skickas till det Rättsliga Rådet, för godkännande.

Godkänner de, placeras hon i kö för att göra den slutliga operationen! :)

Igår när vi kom hem, 

var det en dokumentär på 3:an, om just transsexuella. 

Det kändes, lite konstigt, att se andra i samma sits, som min kära, 

men det var nog inget nytt för mig som de förmedlade, 

jag har ju redan hört det mesta typ 1000 ggr om! 

För er som missade det, men vill se programmet, 

kan ni se det på tv3 play

Här: 

http://www.tv3play.se/play/289086/?autostart=true

Eller så kanske ni vill läsa om Jamies resa genom utredningen, hennes tankar och känslor runt allt, 

Surfa in på 

becomingthenewme.blogg.se 

Där kan ni ställa frågor (inga frågor är för dumma! ) o kommentera! :) 

Själv ska jag nog försöka få i mig frukost, 

på eftermiddagen bär det av till grannstaden, och "Diatermi" för J

(nålepilering, för att ta bort oönskad hårväxt)

Ha det så bra i vinterkylan! ;)

kram
A

 

slowfire

4 december 2012 19:30

Vad hette programmet? Jag fick inte länken att funka.

englatroll

4 december 2012 20:28

för mig fungerade det,

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Solen skiner och det är rätt varmt o skönt ute, underbart!  Men idag nöjer jag mig med att vara inomhus o bara koppla av, spara energin inför imorgon! ;)   Så sitter man o lyssnar på gamla spellistor, låtar som man nästan glömt bort helt, flash...

Måndag 30/3Sista dagen i plugget.Jag själv hade tänkt läsa en till kurs, men min handläggare sa ifrån.Och påpekade STARKT! Att det fanns så många jobb inom det jag läst, så en till kurs inte var nödvändig.Trodde väl inte riktigt att Af skulle neka at...

Så var det återigen ett tag sen man skrev, *suck*Men vad har hunnits med sen sist då?Inte mycket va ja kan komma på :PUtom en liten detalj då:Lurardagen har ägt rum, och så alltså min födelsedag..Den spenderades mestadels på jobbet, men jag klagar in...

Denna dag hade man kunnat hoppa över..Hade ju tid på sjukhuset vid ca halv 11. Tänkte att, när ja ändå ska dit kan ja ju gå till blodtappen. Skrev in mig där som vanligt, satt ner några minuter, klockan var väl typ kvart över 8 eller nåt, så det va...

Eller ja, operation o operation kanske var lite att ta i kanske? :P Men kan då säga såhär:Jag hade den allra bästa läkaren sen evigheter!   Var ju upp till vc i Torsdags, skulle kolla upp förändringen på ryggen. Det var iaf vad jag var inställd...