Hjärtat kom hem igår, och man behöcde inte se henne, räckte med att hon stod i hallen, ja märkte redan då att det var något som skett, vet knappt ens själv hur. 

Men hon kom in och kasta en lapp på mig, o det riktigt lyste av hela henne, så första tanken, innan jag läst lappen var typ
*Vad har du ätit då? Droger?!*
Men sen när man såg lappens text så förstod ja, väntan var över! 

I December förra året, var vi ner till hennes psykolog i Uppsala, för en sista avstämning innan alla papper från processen skickas in till Socialstyrelsens Rättsliga Råd, som sedan kommer ta upp fallet, och godkänna eller neka tillstånd till att byta pers nr, vilket även innebär : neka eller godkänna att de slutliga operationerna genomförs. 

Vi har hört/läst att det brukar ta mellan 3 månader och 1 år innan de tar beslut. 

Om man räknar lite...

3 Dec var vi sist i Uppsala, avstämning hos psykologen, som sedan skulle skicka papper...

3-12 månader sades det, så mellan Mars - Dec då, 

Och om man räknar på det, så har avd. i Solna stängt Juni - Aug.
Vi räknade nog mest på att allt skulle ske EFTER den stängda perioden i Solna, 

Typ Sep eller så, 

Men om man återgår till Rättsliga Rådet, 

Mar- Dec
Lappens text igår: 

"19 feb tas ärendet upp i Rättsliga Rådet"

Så jag förstår att hon var uppåt, att hon minst sagt klättrade på väggarna (rätt skönt med enplans lägenhet i det här fallet ;))

Men det var så jävla härligt att se! :)

hon har brutit ihop x antal ggr under den tid jag känt henne, för att hon inte orkat med alla motgångar som kommer titt som tätt, 

så det var underbart att se henne så glad igår, det värmde rejält! 

Jag har vetat sen första stund, att hon kommer att klara vad än hon tar sig för, 

Visst, motgångar finns det alltid, men det gäller att bita ihop och försöka ta sig genom det! 

Och det belönades, rätt skapligt må ja väl säga :)

så om typ en månad, bär det troligtvis av till Sthlm! 

Jag har alltid funnits, och kommer alltid finnas för min finaste,

finns inte en chans på miljonen att jag släpper taget om henne!! 

<3

Pappa var här i helgen, vilket var härligt! 
Första gången han såg vår "lya" (även om han sagt sen typ aug när ja flytta hit att han ska komma ner  ;)) 
Men det blev en bra helg ändå, lite mindre trevlig stund på lördagskvällen bara, men annars bra :) 
dock så verkar både han och J tyckt att man börja se sjuk och sliten ut, men som vanligt så borstar man ju bara bort det. 

Men igår så kom det tillbaka. 

Feber hade man nog haft lite grann på söndagen, men det kom väl efter sen man varit ute i kylan, tänkte jag. 

Gick till jobbet som vanligt, där man var typ 3 timmar eller nåt, innan det tog stopp. 

Orken var som bortblåst, kände mig trött, hänig och seg, ja, nästan illamående. 

O jag som typ aldrig blir sjuk heller, så varje gång nåt sånt här dyker upp vet ja knappt vad man ska göra. 

Men men, jag drog hem, var väl inte så pigg på att vara i kök, och allra helst inte försöka räkna i kassan när man knappt orkade stå på fötterna, försökte med några kunder i kassan på morgonen, men det fungerade knappt, kunde inte ens få fram summan av den enklaste växlingen!

Så J kom o sjutsade hem mig under sin lunchrast, det första jag gjorde var att gå o lägga mig under de två tjockaste täcken vi har, frös som att det vore 30 minus grader eller nåt.

Det gick som i vågor hela resten av dagen, ena stunden kändes det som vanligt, andra kunde man knappt ens hålla upp handen, som att man ska dricka något. 

O matlusten har lyst med sin frånvaro även den,

3 mackor o lite saft, var det enda jag lyckades få i mig på hela dagen igår, inte varit hungrig alls. 

Idag, 

2 timmars sömn på en hel nat, jippie! (NOT!!)

Legat o svettas och frusit o ja, ja vet inte vad hela natten, så nej, jag stannade hemma idag. 

Men klev upp med J i morse, och var lite social med henne innan hennes jobb kallade, sen var det bara för mig i gå och lägga mig igen, trodde inte man skulle lyckats somna (brukar ha SUPERSVÅRT med det efter att man varit uppe en stund) men igång med musik på mob, tror ja hörde 3 låtar eller så, sen blev det svart. 

O vaknade 2½ timme senare, hur skönt var inte det på en skala?

Men idag blir inte många knop, hjärtat jobbar till 4, sen ska iaf hon till Falun en sväng, på diatermin, men jag tror ja stannar hemma (e så skönt i sängen under täcken ist för vara ute i kylan ;))

Vi får se hur denna dag fortsätter, men jag tänker INTE röra mig mkt! 

Måndag, 

morgonen känns det som att man kunde varit utan, 

helspänd, illaående, nervös, ja, u name it. 

Men men, polisstationen väntade, gick väl bra, men jag tycker inte om att dra upp det igen, vill försöka komma vidare, försöka släppa det som varit och tänka framåt. 

Nu när man väl kommit framåt, börjat bli den man varit. 

A ja, det gick bra där iaf, var inte så långvarit , sen släppte allt på en och samma gång, vilket både va skönt och lite obehagligt på samma gång, men det lugnade sig.

Första dagen på Cz ida, handledaren visste att jag skulle komma sent, så det var ingen fara. 

Kom väl dit vid typ kvart i 10 eller nå, 

fick skåp, och rundvandring (kan säga det snurrar i huvudet än!)

sen var det slut för idag(?)

Trodde man skulle jobba dagen ut, men tji fick man visst ;)

(INTE mig emot idag!)

Så nu e man hemma och har lindat foten, som man lyckades vricka till på nån jävla isfläck på väg hem! -_-

Har iaf godis och dricka att trösta mig med ;)

Nu blir det slapp vid datan, kanske spela nåt eller nåt, bara koppla av efter dagen. 

Imorn börjar allvaret på Cz! :)

Var ju på jobbintervju idag, Jamie var med även hon. 

Allt kändes bra, var mkt lugnare än jag trodde, visst, spänd var man väl, men det kan ju tyckas att hör till ;)

Gruppintervjun klar, de skulle höra av sig under em, till alla deltagande. 

Det var 5 platser som skulle tillsättas, nej, 4, då de var iaf 99% säker på en av de sa dom. 

J åkte till jobbet några timmar, 

jag själv satt mig o pyssla lite framför tvn. 

Hon ringer nån timme senare, 

"Sitter du?" hör jag i luren, men jo, det gjorde jag. 

"De ville anställa mig, men enligt policyn kunde de ej anställa par... Jag bad de överväga att anställa dig ist, men det gick  inte.."
Där brast det, allt! 

Det är ett UNDER att jag ens fick fram ett ord, allt rasade, med tanke på en LITEN punkt jag hade vetskapen om..

"De skulle höra av sig när de överlagt, men bara så att du vet..." fortsatte hon..

Sagt och gjort, 

just när ja lagt på luren så ringde de därifrån, och sa just det som jamie redan yttrat. 

Försökte prata som vanligt, och det gick väl skapligt iaf,även om jag helst av allt bara hade velat kasta mobilen i väggen eller nå. 

Jag var så förbannad, less, irriterad, ja, ja vet inte vad jag kände då, 

ville bädda ner mig och inte kliva upp nå mer på LÄNGE(!) ,

vilket var just vad jag gjorde också, släppte allt jag höll på med och bara la mig i sängen framför nån film på datorn,försöka släppa dagen, helt. 

J kom hem efter jobbet, jag hade inte rört mig en meter på typ 2-3 timmar, hade ingen lust, ingen ork, ingenting.

Sen att man hör citatet, ur hennes egen mun, 

"Det var mig de hade bestämt sig för sen innan vi kom till intervjun..."

Tror ni man blev på bättre humör då eller?! Knappast! 

Det som irriterade mig mest, 

var just den punkten,

att hon fick jobbet, trots att hon INTE sökt det från början!!!!

Jag fattar inte hur det kan ha skett,  hur bra koll har de på papper & människor egentligen?!!

Så ja...

Hon verkar redan accepterat det, skoj för henne, absolut! 

Jag har caféet på Cozmoz framöver, där jag vet att JAG vet vad som ska göras, där jag vet att JAG kan!  

Även om jag helst av allt hade velat ha ett arbete med INKOMST! 

men men...

Nyåret var helt underbar! 
Vi var i Orsa hos några vänne och hade det trevligt med massa skratt, god mat och allmänt underbart! 

Så åkte vi hem igår, och hälsade på svärmor en sväng och firade <3 lite i efterskott :)

Sen var det bara hem o dö på soffan, tror båda var lika trötta, tog inte lång tid innan man somna direkt...

Så idag, 

J är tillbaka på jobbet efter uppehållet. 
Själv är man hemma och försöker röra sig, (vilket är lättare sagt än gjort! ) vetekudde! <3

Så får man ett mejl som dimper ner, att man ska ringa upp en person....

Självklart var han på lunch! -_-

Nerver kan man säga att man hade, då jag inte fick direkt mycket information i mejlet.

Rings upp en stund senare....

Så var jobbintervju bokad imorgon! :D

Var ju på möte på AF för några dagar sen, där ett företag var och visade upp sig, då det är ganska nytt, 

de ombad oss som var intresserade av de att skicka in cv och lite sånt, 

då vi var på plats redan där, innan ens deras annonser kommit ut på marknaden, så skulle innebörden vara aatt vi hade förtur till arbetet. 

Så vi skickade in båda två, till de yrken som föll oss i intresset,

(Kan säga det lyste i ögonen på den som höll i industribiten, då Jamie presenterade sig! ;) *Hon har ju bara typ hela alfabetet i körkortsväg, bla ;)* )

jag fick mejl några timmar senare, med bekfräftelse på att personen fått mejlet, 

"Hörs efter årsskiftet!" stod det, det kändes som att det va typ augusti eller så, SEN kom man på, att årsskiftet började kommande vecka! ;)

Så idag kom mejlet, att man tydligen gått vidare! 
Och imorgon bär det av till Falun! :)